Lärartycket #100 – Den pedagogiska trädgården

Det här inlägget är mitt bidrag i bloggstafetten Lärartycket, som startades av Anne-Marie Körling.

För 20 år sedan bestämde jag mig för att jag ville bli Ma/NO 4-9-lärare i samband med att jag skulle välja linje till gymnasiet. Mycket har ändrats i mitt liv sedan jag var 16 år, men med facit i hand känner jag att det var ett bra beslut. Att här sammanfatta sina tankar och känslor kring yrket är inte helt lätt, men jag har valt att utgå från ett tema som flera skribenter har berört i tidigare inlägg.

DSC07630 by Fridell, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by  Fridell 

 

För sju år sedan köpte jag och min fru hus. I trädgården fanns då ett blomsterland med en mängd olika växter. Sedan dess har det tillkommit ganska många fler land. Dessa har under årens lopp vuxit sig större och förändrats. Jag har flyttat växter och provat nya kombinationer.

En del växter har inte passat med de andra och vissa har inte trivts, då de kanske behöver mer sol eller skugga.

Jag har hämtat inspiration till min trädgård genom att titta hur andra har gjort och sedan utvecklat egna idéer utifrån detta. Jag har diskuterat med andra trädgårdsintresserade vänner och läst böcker och tidningar.

Visst finns det delar av min trädgård som jag inte är nöjd med; där vissa växter fått ta över för mycket och döljer andra och det kanske är lite mycket ogräs.

För att trädgården ska fungera bra måste den skötas hela tiden. Man måste gå runt och rensa och titta hur växterna mår. Ibland behöver man vattna och gödsla.

Med jämna mellanrum drabbas man av frostnätter, perioder av torka eller plötsliga hagelstormar, som kan förstöra en del av det man lagt tid på. Då får man ta hand om det som fortfarande lever och mår bra och sedan göra ett nytt försök med att få växterna att trivas.

I slutändan är det värt allt arbete. Förutom att få möjligheten att njuta av vacker blomsterprakt, så är även själva trädgårdspysslandet något som gör att jag mår bra.
 

DSC08746 by Fridell, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by  Fridell 

 

På samma sätt som jag måste ta hand om min trädgård behöver jag även ta hand om min undervisning.

För tolv år sedan fick jag mitt första lärarjobb. Jag hade då fått med mig lite tankar kring hur undervisning går till från lärarutbildningen. Dessa tankar har under årens lopp utvecklats och förändrats. Jag har provat nya infallsvinklar och redovisningssätt.

Vissa idéer har inte fungerat som jag hade tänkt, ibland för att jag inte tänkt igenom uppgiften ordentligt eller för att eleverna inte har varit redo för den.

Jag har hämtat inspiration till min undervisning genom att titta hur andra har gjort och sedan utvecklat egna idéer utifrån detta. Jag har diskuterat undervisning med kollegor på skolan och via Twitter och läst artiklar och bloggar.

Det finns delar av min undervisning som jag inte är helt nöjd med. Vissa områden och uppgifter tar ibland för mycket plats och leder inte hela vägen fram till det mål som jag har tänkt mig. Jag har också delar som jag gör av gammal vana utan att ha reflekterat över varför.

För att undervisningen ska fungera måste den skötas och utvecklas hela tiden. Man behöver utvärdera det man gör för att se vad som fungerar och inte och diskutera detta med elever och kollegor. Ibland behöver man lägga in delar som man bara gör för skojs skull, bara för att väcka intresse.

Då och då drabbas man av stora förändringar, politiska beslut eller konflikter som gör att planeringen faller och som kan förstöra en del av det man har lagt tid på. Då får man utgå från de delar som finns kvar, försöka lösa situationen och försöka bygga upp något nytt kring det man har kvar.

I slutändan är det värt det jobb man lägger ner på sin undervisning. Att få se hur eleverna reagerar på undervisning som fungerar och när motivationen riktigt lyser om dem. Dessutom känner jag att yrket ger mig ständiga utmaningar att vara kreativ – och det mår jag bra av.

av Bertram Stenlund Fridell Postat i Diverse

Splitvision Vimmerby 2012-03-23

Den 23/3 träffades SPLITvision på Vimmerby Gymnasium. SPLITvision är ett nätverk som jobbar för att utveckla användningen av IKT i skolorna i Kalmar län.

Jag berättade på detta möte om hur jag använder mobiltelefonen i undervisningen. Här nedan finns ett antal länkar kopplade till föreläsningen.

http://splitvision.ning.com/video/mobilen-i-undervisningen

Presentationen på Prezi: http://prezi.com/1pwrwvujqyg9/mobiltelefonen-i-undervisningen/

Matematik – introduktion av problem med film: http://www.matematikande.se

Elevarbeten med bl.a. interaktiva planscher: http://femjordklot.wordpress.com

Flickr – lektionsanteckningar: http://www.flickr.com/photos/fridell/tags/8c/show

Photostory: http://pim.skolverket.se/xp/handledningar/presentera/c/6/

Min Youtube-kanal med bl.a. elevernas filmer om kemilaborationer: http://www.youtube.com/stenlundfridell

Evernote – verktyg för att göra anteckningar i telefonen, datorn, mm: http://evernote.com/

Björn Falkeviks blogg med tips om att filma med mobil och kameror, samt livesändning: http://bjornfalkevik.blogspot.se/

Mer om att berätta med film: http://www.voodoofilm.org/

Livesändning via mobil och dator: http://bambuser.com/

Bordställ för mobil: http://www.skal-man.se/bordstall-mini-svart/1989-0

Lino – postit-lappar: http://en.linoit.com/

Tips!

Några elever tipsade om appen Splice som finns i en gratisversion till iPhone. Eleverna kan klippa ihop film och bilder direkt i telefonen. Smidigt och bra.

Mobiltelefonen i kemiundervisningen

I min undervisning har eleverna tidigare fått öva på att planera, genomföra och utvärdera laborationer.
För en tid sedan såg jag en Youtube-film där elever hade filmat en laboration. Det var Helena Kvarnsell (Blogg) som hade låtit eleverna jobba på detta sätt.

Jag tyckte det verkade intressant och kände att jag ville prova detta arbetssätt, vilket jag kommer beskriva nedan.

Uppgiften

Vi jobbade med ett område om atomen och periodiska systemet. I detta område brukar jag demonstrera natrium i vatten och sedan låta eleverna göra ett liknande experiment med litium, där de får visa att vätgas bildas med hjälp av knallgasprovet.

För att göra uppgiften mer utmanande ändrade jag utgångsläget något.

Jag demonstrerade natrium i vatten och vi skrev upp vad vi kunde observera, men jag berättade inte vad resultatet visade. Eleverna fick sedan i uppgift att ta reda på vad som bildas när litium reagerar med vatten.

De fick med hjälp av läroböcker i kemi försöka ta reda på vad resultatet i demonstrationen visade. Därefter skulle de skapa en hypotes kring litium-reaktionen och motivera denna. Utifrån hypotesen skulle de planera en laboration som ska undersöka detta.

Utifrån planeringen fick eleverna sedan genomföra laborationen, dokumentera resultatet och sedan dra slutsatser utifrån resultatet. Allt skulle dokumenteras med hjälp av elevernas mobiler.

Arbetet

För att förbereda eleverna kring filmen, gjorde jag snabbt en exempelfilm som vi diskuterade innehållet i. Vi bedömde också tillsammans den visade kunskapsnivån i filmen med hjälp av en matris.

Arbetet med laborationen lät jag ta ganska lång tid. Vi jobbade med uppgiften i 1,5 vecka. Detta gjorde att eleverna kunde fördjupa sig i innehållet och verkligen få till en bra produkt. Under tiden gick jag runt mellan grupperna, lyssnade på deras diskussioner och kunde hjälpa de grupper som behövde det framåt. Detta var ett utmärkt tillfälle att få höra eleverna resonera och använda ett naturvetenskapligt språk. Jag fick genom detta ytterligare underlag för att bedöma elevernas kunskaper.
När eleverna hade skapat sina filmer förde de över sina filer till mig på lite olika sätt:

  • Bluetooth till datorn och min mobil
  • Via sladd (främst de som hade iPhone, eftersom Bluetooth från dessa bråkar en del)
  • Minneskortsläsare till datorn

Efterarbete

De olika delarna av elevernas filmer tankade jag upp till Youtube och klippte ihop med hjälp av Youtubes egna videoredigeringsverktyg. Jag har gjort en enkel instruktionsfilm kring hur det fungerar.

Efter att jag bedömt elevernas filmer fick de se varandras filmer under en lektion. De fick även kommentera innehållet i varandras filmer genom att ange två bra saker med filmen och ett önskemål till nästa gång (”two stars and a wish”).
Till detta använde vi verktyget lino, vilket är en digital yta där man kan sätta upp post-it-lappar. Eleverna skrev en kommentar på en lapp och taggade den med filmens nummer och klass. På detta sätt kan man filtrera vilka lappar som ska visas.

Exempel på film

Här är ett exempel på elevfilm. Just den här filmen har de själva klippt ihop.


Fler filmer finns på min Youtube-kanal.

Om arbetssättet

Arbetssättet fungerade ganska smidigt. Det var sällan problem med att använda mobiltelefonen, förutom att någon enstaka telefon gick sönder och filerna försvann innan de hann föra över dem till mig. Det kan ta lite tid att föra över en fil via bluetooth, speciellt om den är filmad i HD-format.

Eleverna var motiverade och engagerade och många lade mycket energi på att få till en intressant film.

Fördelen att göra en film som sedan publiceras är ju att arbetet blir mer på riktigt. Uppgiften görs inte bara för läraren, utan för en större publik.

Det var mycket värdefullt att låta uppgiften ta tid. Resultatet blev mycket bättre, både vad gäller kemin och filmen i sig.

Beroende på elevgrupp och tillgång på utrustning kan man låta eleverna själva klippa ihop filmen och publicera den.

Jag känner att jag gärna kommer använda detta sätt fler gånger. Det vi ska jobba med då är hur man gör filmen mer intressant för en tittare och hur man får till ett så bra ljud som möjligt.

Sociala medier Vimmerby 2011-09-08

 

Workshop kring sociala medier för Vimmerbys skolledare 2011-09-08

 

Presentationen på Prezi

 

Inspiration

Joakim Jardenberg ”Om individen i de sociala medierna”

Troed Troedson om sociala medier

Statistik

Internetstatistik.se

Rapporter om internetstatistik

PDF: Svenskarna och Internet 2010

 

Guider och policydokument

Vimmerby kommuns kommunikationspolicy

PDF: Svensk Handels guide till sociala medier

Helene Alfengren – Guide till Twitter

Kunskapande.se

PDF: Policy vimarskolan.se

Kolla källans wiki: Sociala medier – hur gör man?

 

Bloggar och blogginlägg

Sociala medier – en blogg om sociala medier och digital PR

Kristina Alexandersson – Sociala medier skapar en likvärdig utbildning

Christina Löfving, itmamman.se –  Twitter – vad och hur?

 
Kontakta mig gärna med frågor på stenlundfridell@gmail.com

 

Google Docs i undervisningen del 4

I ett antal blogginlägg kommer jag dela med mig av mina erfarenheter kring att använda Google Docs i undervisningen.
I det här inlägget sammanfattar jag mina tankar och erfarenheter.

Efter att ha testat Google Docs i tre klasser under en termin har jag kommit fram till att det är ett utmärkt verktyg för mig som lärare. Jag får mer koll och struktur på elevernas arbete och jag kan på ett smidigt sätt stötta eleverna i deras arbete.

Tid och energi

The Passage of Time by ToniVC, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by  ToniVC 

Jag har varit tvungen att lägga mycket tid och energi på detta arbetssätt. Dels för att övertyga eleverna att det är ett bra verktyg och dels på att kommentera elevernas arbeten. Det senare beror på att jag kunnat se så fort en elev ändrat något och då skrivit en kommentar. Detta får man försöka hitta en balans i, t.ex. genom att bestämma att man tittar på uppgifterna en gång i veckan.
Fördelen är ju att eleverna får möjlighet att lära sig genom kommentarerna under tiden de jobbar med en uppgift.

Jag har varit ensam på skolan om att jobba på detta sätt med eleverna, vilket har gjort att jag har fått ”dra hela lasset”. Är man flera lärare som samarbetar, kommer eleverna vänja sig vid verktyget snabbare och man kan hjälpas åt med eventuella problem som dyker upp.

 

Varför?

Questions by Oberazzi, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by  Oberazzi 

Varför ska man då lägga tid och energi på detta i skolan?
Jag har även tidigare låtit mina elever använda webbverktyg i olika arbetsområden. Det jag märkt är att eleverna är väldigt ovana att använda datorn som verktyg för lärande.
De lär sig inte detta hemma, utan använder mest datorn för underhållning.

I dagens samhälle krävs att man kan hantera information, publicera och samarbeta. De som inte får möjlighet att lära sig detta kommer hamna på efterkälken och inte kunna ta del av lika mycket och få samma möjligheter som de som har dessa färdigheter (se Matteuseffekten).

Det är därför ytterst viktigt att skolan ger alla elever samma möjligheter att få en vana att använda olika verktyg och kunna hantera information på olika sätt.

 

Tydlighet

unclear :: utydelig by ~Merete, on Flickr
Creative Commons Attribution-Share Alike 2.0 Generic License  by  ~Merete 

När man introducerar ett nytt verktyg för eleverna kommer detta ta mycket av fokus från det övriga innehållet. Det gör att man måste ha en ännu tydligare struktur på uppgifterna, annars upplever eleverna att de inte förstår något. Man behöver som lärare tidigt förklara hur uppgiften ska göras, varför den ska göras, vad som förväntas av eleven och när det ska vara färdigt.

Som lärare bör man också introducera ett verktyg i taget och låta eleverna bli vana vid detta innan man lägger till något mer. Detta kan vara svårt om man som jag själv tycker det är roligt och intressant.

Man bör också ha en genomtänkt strategi för de som inte kan, för de som vandrar runt och för de som inte vill. Det finns elever som tycker allt med datorer är svårt. Under en tidigare kurs skrev en elev i utvärderingen ”Inga mer datorer! Lär ut genom böcker!”.

 

Sammanfattning

Som sista sammanfattande slutord skulle jag vilja säga:

Våga! Ge inte upp.
Det lönar sig i slutändan.

Om det tar emot och du börjar tveka, kanske du kan hitta kraft i följande citat från Joakim Jardenberg. Jag har flera gånger återkommit till detta i tanken under terminen och det har hjälpt mig framåt.

Med internet vid får fingertoppar finns det inte längre någon ursäkt att inte utnyttja vår fulla potential. Inget skäl att inte leta upp svaret när vi undrar något. Ingen anledningen att inte sätta spaden i marken och börja göra något när tanken kommer. Just fucking do it. Din chef är du. Din tid är nu.

Joakim Jardenberg

Detta är det sista inlägget kring mina erfarenheter av Google docs i undervisningen. Har du egna erfarenheter och tips kring Google Docs eller liknande verktyg får du gärna dela med dig av dessa i kommentarerna.

Google Docs i undervisningen del 3

I ett antal blogginlägg kommer jag dela med mig av mina erfarenheter kring att använda Google Docs i undervisningen.
Den här delen handlar om tips på vad man ska tänka på och användbara funktioner.

Lösenord

Vissa elever glömmer sina lösenord med jämna mellanrum. Se till att påpeka att alla fyller i säkerhetsfråga och liknande vid registreringen för att kunna få fram sitt lösenord igen. Kanske bör du som lärare ha en lista också. Jag valde att inte ha det, eftersom jag vill att eleverna skulle få äga sitt konto helt och hållet.

 

 

 

 

Namnge och dela

För att kunna ha någon som helst struktur och koll är det viktigt att eleverna namnger dokumentet på ett bra sätt. En titel följt av förnamn och klass underlättar. Du kan också ändra namnet i ett delat dokument.
Se till att påminna eleverna att de ska dela dokumentet med dig. Jag har vid några tillfällen haft elever som glömt detta eller skrivit i fel e-postadress. Det har även hänt att de bara gett mig läsrättigheter.
Jag har valt att ändra dokumentnamnet, t.ex. när arbetet är färdigt, när det är bedömt eller publicerat. Jag satte t.ex. ett ”X” i början på namnet på de som var färdiga. Detta gjorde det tydligare både för mig och eleven.

 

Samlingar

Ett annat sätt att underlätta för dig som lärare är att skapa så kallade samlingar. En samling skapar du genom att klicka på ”Skapa nytt” och sedan välja ”Samling”. Namnge den på lämpligt sätt, t.ex. ”Uppgifter 8A”.

När du sedan markerar ett dokument i listan kan du längst till höger klicka på ”Organisera” och då välja vilken eller vilka samlingar dokumentet ska tillhöra.

När du gjort detta kan du filtera alla dokument genom att välja en samling till vänster i din lista.

 

  

 

 

Kommentarer

Jag har använt mig mycket av kommentarer för att stötta eleverna i deras arbete. Du kan lägga till en kommentar genom att markera den text det handlar om och sedan välja ”Infoga” – ”Kommentera”. Du skriver sedan en kommentar och klickar på ”Skicka”. Man kan sedan lägga till och ta bort saker i kommentaren allt eftersom dokumentet ändras.

Man kan också använda sig av chattfönstret när man diskuterar innehållet i ett dokument. Om två personer läser dokumentet samtidigt så syns det till höger om dokumentet. Namnen på de som läser står i en färgad list. Genom att klicka på denna list kan man öppna en chatt där man kan skriva meddelanden som alla de övriga läsarna ser. Denna sparas inte utan raderas när man stänger dokumentet.

 

 

 

 

 

 

Historik

Genom att välja ”Arkiv” – ”Se omarbetningshistorik” i ett öppet dokument kan du se precis vad varje person har gjort i dokumentet och när. Olika personer har olika färger och man kan bläddra sig fram mellan olika versioner av dokumentet.

Bland dina dokument kommer du kunna se när eleverna ändrat i ett dokument genom att titeln blir fetstilt. Historiken är då användbar om du kommer in i ett ändrat dokument, men inte kan se vad som är uppdaterat. Det ger också en tydlig bild av hur mycket olika individer har bidragit i ett arbete.

För mer instruktioner kring hur du använder Google Docs, kan du titta under ”Dokument” på www.kunskapande.se

I nästa inlägg berättar jag om vilka slutsatser jag kan dra av terminens arbete.

Google Docs i undervisningen del 2

I ett antal blogginlägg kommer jag dela med mig av mina erfarenheter kring att använda Google Docs i undervisningen.
Del 1: En beskrivning av terminens miljötema

 Det här inlägget handlar om fördelar och problem som jag upplevt med Google Docs.

Inledning

Finish/Start by I like, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by  I like 

Under en lektion i början av terminen fick eleverna skaffa ett Google-konto med Gmail-adress. Eleverna fick en stencil med instruktioner i vilken ordning de skulle göra saker. Jag hade inför terminens början byggt upp delar av kunskapande.se som eleverna skulle använda sig av.

De skulle även skicka ett e-postmeddelande till mig, testa att dela ett dokument med en klasskamrat, skaffa ett konto på Glosboken och om tiden tillät skaffa en egen blogg, vilken jag hade tänkt använda för reflektion och utvärdering.

Eleverna har under terminen fått uppgifter att lösa i grupp eller enskilt. De flesta av dessa har de skrivit i Google Docs. Dokumentet har de delat med de övriga gruppmedlemmarna och med mig.

 

Fördelar

En stor fördel med detta har varit att jag får en enorm inblick i hur arbetet går framåt. Jag har kunnat se när ett dokument är ändrat, vem som ändrat det och vad den skrivit vid respektive tillfälle. Jag har lagt mycket tid och energi på att kontinuerligt kommentera elevernas arbeten och på så sätt stötta dem i deras arbete.

I ”vanliga” fall får jag in ett färdigt arbete som sen kanske behöver kompletteras och så skickas det versioner och suddas och kommenteras fram och tillbaka och till slut har pappret försvunnit. Nu finns allt samlat och sparat och man får en mycket större koll, både som lärare och elev.

En annan fördel har varit att dokumenten finns tillgängliga från alla datorer. Eftersom arbetet sparas i molnet kan både jag och eleverna jobba med det när vi har tid, t.ex. hemifrån.

Jag har vid några tillfällen haft sjuka elever som deltagit i gruppens arbete hemifrån och kunnat diskutera i chatten och skriva i dokumenten.

Jag har följt elevernas arbete hemifrån när de hade vikarie. Jag diskuterade och tipsade i chatten som finns i anslutning till dokumentet. Jag kunde också lätt se vilka som inte hade jobbat alls.

 

Problem

Under lektionen där eleverna skulle skaffa konton strulade en hel del. Många hade svårt att komma igång, struntade i instruktionerna och lekte bort tiden med annat. Ett annat problem var att Google ville bekräfta kontona via sms, antagligen eftersom det kom så många kontoansökningar från samma ställe. Tyvärr kom inte sms:en alltid fram som de skulle. De första veckorna fick många elever även bekräfta sina konton när de skulle logga in. Flera elever glömde sina användarnamn och lösenord mellan lektionerna.

Direkt syntes en tydlig skillnad på elevernas förmåga att hantera tekniken. Vissa elever kunde lägga en hel lektion på att t.ex. sitta och leka i en chatt och sitta och vråla till varandra. Andra elever började dela dokument utan problem och jobbade framåt med uppgifterna.

Att eleverna är ovana att använda datorn som arbetsverktyg märktes också på deras motstånd mot Google Docs i början. Eleverna upplevde att det var jättesvårt att förstå och använda detta verktyg. Jag fick sitta i flera möten med elever i helklass, med rektor och har haft diskussioner i klassrummet kring detta.

Jag försökte stötta eleverna och förklara hur man skulle göra. Efter ca halva terminen började flera elever spontant använda Google Docs till andra uppgifter, även i andra ämnen.

Att eleverna tyckte det var så svårt med tekniken gjorde att jag strök idén att vi skulle använda oss av bloggar för utvärdering. Jag bestämde också att jag skulle ansvara för att publicera elevernas arbeten på femjordklot.se

En annan sak som ställt till det är att eleverna har tagit väldigt lång tid på sig att få färdigt relativt enkla uppgifter. En bidragande orsak till detta kom fram vid en diskussion med en klass, där eleverna menade att när de var i datasalen kändes det inte som en riktig lektion och därför var de inte lika seriösa då.

Eftersom vi bara har en datasal med 20 datorer, så blir inte datorn ett naturligt verktyg i skolan. Att gå till datasalen har hittills varit något man gör när man ska hitta på något ”skoj”. Att jag bokade upp salen totalt tre tillfällen i veckan ledde till att flera kollegor blev upprörda.

Utvärderingar

Utifrån ovanstående, så var elevernas utvärderingar mycket överraskande.

De allra flesta tycker att Google Docs har varit bra. De tycker det har varit lätt och smidigt och ser stora fördelar med att de kan jobba hemifrån, slipper slarva bort papper och kan få stöd under tiden de jobbar på ett annat sätt.

Bland de ganska få negativa kommentarerna så nämns just svårigheterna i början av terminen. Några elever tycker att det fortfarande är svårt att förstå hur det fungerar.

Några elever har också tagit upp att det ibland är ”segt”, eftersom det kan ta en stund innan det de har skrivit kommer fram på skärmen.

Några elevcitat:

Det var väldigt användbart och en bra, ny grej som jag tycker vi kan fortsätta använda.

Var skitkul att använda datorn mer än Facebook

Google Docs har varit väldigt bra och användbart faktiskt. Till en början hade jag något emot det men det var bra. Men väldigt segt!

I nästa inlägg ger jag några användbara tips till dig som vill prova Google Docs.

Google Docs i undervisningen del 1

I ett antal blogginlägg kommer jag dela med mig av mina erfarenheter kring att använda Google Docs i undervisningen.

Bakgrund

Under vårterminen 2011 har vi i mina tre åttor jobbat med ett miljötema i vilket olika delar av NO-ämnena har ingått. Huvudsyftet med detta har varit att öka elevernas förståelse för hur deras olika val i vardagen påverkar miljön.

 

Jag har testat att låta eleverna redovisa sina kunskaper genom skriftliga uppgifter enskilt och i grupp, att planera och genomföra en större laboration, samt en gruppdiskussion som de spelade in på sina mobiltelefoner.

Utöver de rena ämneskunskaperna har vi även jobbat med att öka elevernas kunnande kring hantering av internet och olika verktyg. Framförallt har vi använt Google Docs, där eleverna har kunnat samarbeta i dokument och jag har kunnat kommentera och stötta dem i deras arbete.
För att hjälpa eleverna med att lära sig verktygen skapade jag sidan kunskapande.se med instruktioner.
Vi har haft tillgång till 20 datorer i vår datasal under en lektion i veckan.

Publicerade uppgifter

En del av elevernas arbeten finns publicerade på sidan femjordklot.se. Ursprungligen var planen att eleverna själva skulle publicera arbeten här, men denna plan fick jag modifiera av anledningar som jag återkommer till.

Undervisningswiki

Mer information kring områdenas planering, de olika uppgifterna och vad vi har gjort på lektionerna finns på min undervisningswiki.
På wikin har jag samlat allt – filmer, stenciler och tavelanteckningar. Då vi inte har någon interaktiv whiteboard har jag helt enkelt fotat tavlan med mobilen, lagt upp bilderna på Flickr och taggat dem med respektive klass. På så sätt kan eleverna lätt få fram just sina anteckningar.

Syftet med wikin är att ge stöd åt elever som behöver repetera eller har missat lektioner. Den ger också en tydligare struktur kring vad vi håller på med och gör att föräldrar kan vara mer delaktiga.

 

Vill du veta mer om hur jag jobbat tidigare och vilka tankar jag har kring mitt arbete, så kan du titta på min föreläsning från AV Media Kalmar.  

I nästa inlägg berättar jag om hur vi har jobbat med Google Docs, samt vilka för- och nackdelar vi har upplevt.

Interaktiv analog A3-plansch?

Jag har under senaste terminen jobbat med ett miljöprojekt i NO i år 8.

Min tanke var från början att eleverna själva skulle få presentera sina arbeten i en blogg, men efter att många elever visat låg datorvana, samt en dålig tillgång på datorer (0,06 dator per elev i år 7-9), valde jag att själv ansvara för publiceringen.

Eleverna har fått göra några uppgifter analogt, bl.a. illustrationer, samt en plansch i A3-format om en naturtyp.

När jag funderade på hur jag skulle dela den på vår blogg Fem Jordklot, fick jag plötsligt en idé som jag själv är rätt nöjd med.🙂

Jag har senaste tiden blivit väldigt förtjust i presentationsverktyget Prezi. I filmen nedan presenterar jag hur man med hjälp av detta och en mobiltelefon kan skapa intressanta interaktiva planscher.

Testa resultatet:
En plansch om Hav

Några tips:

  • Ha bra belysning när du fotar planschen.
  • Fixa gärna till bilden i ett bildredigeringsprogram (ljusstyrka, kontrast, beskärning)
  • När du sätter ut de osynliga ramarna kan du behöva mixtra lite med vilken ram som ligger överst om de lappar över varandra. Annars kanske några ramar inte blir klickbara. Högerklicka på ramen för att flytta den framåt eller bakåt.
  • Prezi-presentationer krånglar när man ska bädda in dem på wordpress.com. De finns tydligen omvägar att gå. Ska undersöka dem framöver.
av Bertram Stenlund Fridell Postat i Diverse